Vi n?rmar oss Gir?n, Grisbukten Vi n?rmar oss Gir?n, Grisbukten

Det blev allt varmare, ju högre solen steg på himlen.

 

Vi kom in i Playa Larga precis vid bukten Bahia de Cochinos och körde förbi en stor gräsplan där de höll på att spela baseboll. Det är kubas nationalsport och dess landslag räknas som en av de främsta i världen. När vi sen kom närmare vattnet såg vi en stor skylt som gjorde reklam för Scuba Diving. Kuba har en av karibiens bästa platser för havsdykning då de stora korallreven runt ön gör att det inte finns några starka strömmar. Ett flertal förlista skeppvrak finns bevarade under vattnet. Både från den tid då det fanns pirater som sänkte skeppen och från alla sjöslag som har utkämpats runt Kuba. Tack vare att vattnet håller en sikt på 40 meter kan man fortfarande se såväl skeppsvraken som ankare och kanoner under vattnet. Allt det här gör att dykare från hela världen kommer till Kuba för att utforska havsbottnen.

 

Fidel Castro själv har alltid varit en hängiven dykare och en entusiastisk basebollspelare. Faktum är att 1944, när Fidel var 18 år, blev han vald till årets idrottsman och var nära att bli professionell basebollspelare i USA. Han fick ett kontraktsförslag från New York Giants att ta ställning till, men tackade nej.

 

Vi fortsatte längs med kusten och ett flertal stora vägskyltar, flera meter höga och breda, som propagerade för revolutionen, dök upp allt oftare:

AQUI SE LIBRO UN COMBATE DECISIVO PARA LA VICTORIA. Fritt översatt: här kan du se den avgörande striden för segern. Bredvid texten fanns ett stort fotografi av kubanska frihetskämpar uppflugna på en stridsvagn och med den kubanska flaggan i handen.

 

En ny vägskylt dök upp. HASTA AQUI LLEGARON MERCENARIOS. Kom hit legosoldater. Flankerad med en bild på soldater på march bredvid texten. Ytterligare en vägskylt längre bort: REVOLUCION ES MODESTIA. Revolution är anständighet.

Vi närmade oss nämligen PLAYA GIRÓN. Grisbukten, där kubanerna med Fidel Castro i spetsen slog tillbaka det amerikanska invasionsförsöket 1961. En avgörande dag för Kubas självständighet.

 

När vi svängde in i Girón så passerade vi den överlägset största skylten av de alla:

GIRÓN. PRIMERA DERROTA DEL IMPERIALISMO YANQUI EN AMÉRICA LATINA.

Girón. Första nederlaget för den amerikanska imperialismen i Latinamerika.

Bredvid bilden fanns en tecknad stridsvagn med kubanska frihetshjältar ovanpå.

 

Under skylten stod en get fastbunden och åt från gräsmattan.

 

Nu hade vi kommit fram till Grisbukten och Muséo de Girón. Muséet är byggd för att fira och minnas de 161 tappra kubaner som gav sitt liv för att förhindra att USA med hjälp av exilkubaner störtade Fidel Castro och återinförde Batista som diktator.

 

Själva muséet består av en envåningsbyggnad med gräsmatta framför. På den står flera grönmålade tanks och kamoflagefärgade flygplan som användes i striden. Fidel Castro själv körde en av stridsvagnarna och ledde personligen striden mot exilkubanerna. Efter tre dagar, 19 April 1961, var allt över. Exilkubanerna gav upp och de som överlevde togs tillfånga och sattes i fängelse. Efter ett år fick de flyga tillbaka till USA mot mat, mediciner och utrustning till kubanska sjukhus i utbyte. Inne i byggnaden hänger stora porträtt på många av de kubaner som omkom under striden i Grisbukten.

De är Kubas självständighetshjältar.

 

Ytterligare ett rum fanns att gå in i mot en liten avgift där de visade gamla journalfilmer från striderna. Men eftersom speakerrösten var på spanska och vi inte kunde språket så kändes det onödigt.

 

Det var ändå intressant att se Grisbukten i verkligheten eftersom man har läst så mycket om den i olika sammanhang. Att stå på stranden och se med egna ögon den plats där allt det här utspelade sig, gör att historien kommer väldigt nära.

 

Efter ett besök tvärsöver gatan på en liten souvernirbutik, fortsatte vi resan mot Cienfuegos. Alla butiker kör verkligen hårt med Che Guevara och speciellt den berömda bilden tagen med baskern på där han blickar ut över folkmassan. Den bild jag själv hade på min T-shirt som liten kille. Han framställs ungefär som en rockstjärna.

 

När vi kör därifrån ser vi den sista skylten om Grisbukten. GIRÓN. VICTORIA DEL PUEBLO. Girón. Folkets seger.

 

Grisbukten

Många kubaner flydde till USA och Miami efter revolutionen 1959. Med stöd och träning från USA och CIA försökte de sig på ett invasionsförsök tidigt på morgonen måndagen 17 april 1961, för att störta Castro. 1300 exilkubaner landsteg i Playa Larga och Playa Girón i Grisbukten, Bahia de Cochinos, på södra Kuba. De var väl utrustade med nya, amerikanska vapen och många var dessutom trogna Batistaofficerare. De hade räknat med amerikanskt flygunderstöd men president Kennedy valde, efter viss tvekan, att avstå från det. Resultatet blev att Kuba under ledning av Fidel Castro personligen, efter 3 dagars strider, slog tillbaka revolutionsförsöket och fängslade upprorsmännen.

 

De släpptes i december 1962 i utbyte mot mat, mediciner och utrustning till kubanska sjukhus till ett värde av 53 miljoner dollar och flögs tillbaka till USA.

 

Nu står ett muséum vid Grisbukten och där finns även några flygplan och stridsvagnar som användes när Fidel ledde försvaret av Kuba. Den stridsvagn som Fidel Castro själv använde i Grisbukten står uppställd utanför Revolutionsmuséet i Havanna. Det som tidigare var Presidentpalatset.

 

På en vägg inne i muséet finns bilder på de kubanska frihetshjältar som stupade i slaget. Sammanlagt var de 161 stycken.

 

Fidel Castro blev rasande på katolska kyrkan när han upptäckte tre katolska präster bland invasionstrupperna. Katolska kyrkan hade alltid stöttat Batistas regim oavsett hur brutal den var. Kyrkan hade även varit stora jordägare och de hade varit lika hårda mot de fattiga lantarbetarna som andra jordägare.

 

Nu nationaliserade Castro de bägge katolska universitet som fanns på Kuba samt stängde 324 katolska skolor. De flesta munkar och nunnor utvisades. Det var först 1998 som en öppning i relationerna skedde då påven Johannes Paulus II besökte Kuba och höll mässa på Plaza de la Revolucion. Som bevis på Fidels uppskattning blev det lättare att utöva sin religion och Castro utnämnde juldagen som officiell helgdag.